IDENTITETSSKAPANDE GENOM MUSIK

Det börjar redan i magen.

Att musiken har en stor inverkan på oss håller många med om. Att svara på varför vi tycker om olika typer av musik är svårt men att vi reagerar olika på olika musik är lätt att konstatera. Redan i magen reagerar fostret på ljud, vare sig det är hjärtslag, musik eller röster. Då fostret är 28 veckor börjar den även lyssna. Så redan då har man ett väldigt medvetet förhållande till ljud och musik och man tror att fostret redan då minns ljud. Ex, om du spelar en speciellt låt under hela graviditetet så finns det en stor chans att bebisen minns låten då den är född. Att bebisen föredrar ljud som det känner igen från under graviditeten. Det kanske är så att det vi hört under graviditeten påverkar oss senare vad vi lyssnar på. Om det är så borde man forsätta påverkas under uppväxten, vilket tillslut kan leda till att ens musiksmak kan bli vilken som helst, då vi reagerar helt olika på ljud. Man kan i alla fall konstatera att ljud, musik och röster har en mycket viktig roll i våra liv, både inne i magen och utanför.
Då man är 14 år och som mest letar efter sin egen identitet så spelar musiken en mycket stor roll, och då man sen blir äldre, så har man svårt att släppa den musikstil som man lyssnade på då man var yngre. Många har tidigare forskat kring musikens och populärkulturens roll för ungdomars identitetsskapande. Vilket inte är så konstigt då många av oss vet och håller med om att musiken har en stor roll då man är ung.
Ofta då man blir äldre så fungerar musiken som ett medel för att uttrycka uppror eller en brytningsprocess från allt som man varit tidigare. Och då kan musiken vara ett hjälpmedel för att finna de ord som beskriver hur man tänker eller känner. Att hitta sin egen musiksmak och att bli helt uppslukad av den musikgenren, där musiken agerar som en frigörande effekt är något som ofta är väldigt befriande för en ungdom. Men musik har även andra funktioner än att hitta sin identitet, den fungerar även som ett sätt att beskriva känslor. Den kan både utlösa känslor, men även sätta ord på den som inte kan förklaras. Musik och känslor har ett ett väldigt unikt samspel, och det kanske är så att musik är ungdomarnas sätt att kommunicera med sina egna känslor.
Kanske är det så att barn i övergången till ungdom tar tillbaka makten över sin egen musikkonsumtion. Återigen går man in i en ny kultur - från barnkultur till skolkultur och därefter ungdomskultur. Musiken får fungera som ett medel för att uttrycka uppror och brytningsprocess från allt som man tidigare varit. ”Tonåringen manifesterar högljutt sitt kompromisslösa behov av att lära sig leva med sig själv” (Citat av författaren Bjørkvold) Här kan musiken vara ett hjälpmedel för att finna ord på hur man tänker och vill bli uppfattad. Att hitta sin egen musikstil och helt låta sig bli uppslukad i en musikgenre där musiken har en frigörande effekt tycks inte vara svårt att tolka
som befriande för en ibland kanske förvirrad ungdom. Werner (2009) beskriver även hur musik kan ha andra funktioner än som identitetsmarkör för ungdomar – nämligen som kanal för känslor. Hon förklarar att musiken både kan utlösa känslor, men även sätta ord på känslor som inte kan förklaras. Musik och känslor har på så sätt ett samspel som är ganska unikt – kanske blir musik ett medel för ungdomar att kommunicera med sina egna känslor.

IDENTITET

Filosofi doktorn Johan Söderman som forskar kring ungdomskulturen, för ett resonemang kring identitet och vad det egentligen är i en av hans böcker. Han skriver att många ser det som att vi har många identiteter i oss beroende på om vi är i skolan, hemma eller på fotbollsträningen. Han förklarar också att många brukar säga att man ska vara ärlig mot sig själv, som om man hade ett sant jag vilken inte förändrades eller påverkades. Han beskriver hur man även kan se identitet som ett rolltagande, att vara punkare till exempel kan vara att spela en social roll. Han menar även att man genom en social identitet kan visa vem man inte vill vara. Men det förhållningssätt som Söderman väljer att ha i sin avhandling är; identitet är
sammansatt och bygger på olika diskurser, alltså en icke sammanhållen eller spridd identitet som är socialt konstruerad. Identitet är något individen skapar eller gör och människor som har spelat en roll tillräckligt länge börjar tro att de är rollen de spelar" Det jag skulle vilja lägga till i hans resonemang är vikten av ens bakgrund. Oavsett om vi skapar och formar vår identitet av egen fri vilja så kommer denna vilja ur någonting. Vår bakgrund och hur vi vuxit upp är bakomliggande orsaker till varför vi blir dem vi är.
En annan författare, Per Källström beskriver i Att förstå ungdom att man skulle kunna dela upp identitet i
två begrepp; en "roll-identitet" och en "ego-identitet". "Roll-identiteten" är den som vi lär oss att spela från det att vi är små, hur vi genom socialiseringen lär oss att förhålla oss till regler och normer. "Ego-identiteten" däremot är den som vi själva skapar. Det kan vara för att bryta mot sin egen bakgrund, frigöra sig från regler och normer för att bli sin egen, att bli en egen individ gentemot kollektivet av andra människor. "Medan roll-identiteten svarar mot frågan vad för slags person individen är, står genom ego-identiteten frågan vad för person individen vill bli"
Modefunderingar_155_Henrique_Frazao.jpg
"Vi människor har två identiteter, enligt Per Källström."
"Niklas Lundgren pratar om identitet och integritet."
Källa:
http://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/12649/Examensarbete.pdf?sequence=2
Annan källa som är mycket intressant att läsa, handlar mer allmänt om ungdomars identitetsskapande, bland annat inom idrotten. Har läst igenom hela och tyckte det var mycket bra men inte riktigt passade in på mitt ämne med musiken. Om du vill läsa finns källan här:
http://epubl.ltu.se/1402-1773/2010/224/LTU-CUPP-10224-SE.pdf