OM "DORIAN GREYS PORTRÄTT"

av Oscar Wilde


HEDONISMEN ?

- Vi straffas för vår avhållsamhet. Varje drift som vi strävar att förkväva ruvar i vår själ och förgiftar den. Kroppen syndar en gång och är därmed kvitt sin synd, för handling är ett slags rening. Ingenting blir kvar mer än minnet av en njutning eller lyxen av ett samvetskval. Enda sättet att bli fri från en frestelse är att ge efter för den. Motstå den, och själen blir sjuk av trånad efter det ni själv har förbjudit den, av begär efter det som vedervärdiga lagar har gjort vedervärdigt och olagligt. Man säger att de största världshändelserna utspelas i hjärnan. Det är också i hjärnan och endast i hjärnan som världens största synder begås. Ni själv, mr Gray, med all er rosenröda ungdom och er oskuldsvita barndom har haft böjelser som fyllt er med skräck, tankar som skrämt er, dagdrömmar och nattdrömmar som med sitt blotta minne får er att rodna av skam…
- Sluta, stammade Dorian Gray, sluta! Ni förvirrar mig. Jag vet inte vad jag ska säga. Det finns något att invända men jag kan inte finna ord för det. Vänta, låt mig tänka. Eller snarare låt mig försöka låta bli att tänka.
I nära tio minuter stod Dorian orörlig, med halvöppna läppar och egendomligt lysande ögon. Han var dunkelt medveten om att ett fullständigt nytt inflytande påverkade honom. De få ord som Basils vän hade yttrat – helt tillfälliga säkerligen och oavsiktligt paradoxala – hade snuddat vid en hemlig sträng i hans inre som ingen hade vidrört förut och som nu vibrerade och kändes som bultande pulsslag.



ANDRA ETISKA LIVSMÅL
Perfektionism (Egen utveckling som livsmål )

Preferentialism ( Behovstillfredställelse som livsmål )

Jan-Ivar