Våld mot kvinnor

Världen över utsätts kvinnor för olika former av våld, just för att de är kvinnor. Det könsrelaterade våldet förekommer i alla samhällsklasser, i alla länder, inom alla kulturer och religioner. Våldets omfattning och uttryck varierar men de bakomliggande orsakerna är ofta gemensamma - kvinnor är underordnade män som grupp, har mindre makt och betraktas som mindre värda. Listan över övergrepp kan göras hur lång som helst. Döttrar gifts bort mot sin vilja i affärsliknande överenskommelser. I militära konflikter har systematiska våldtäkter använts för att fördriva och terrorisera befolkningar. Kvinnor misshandlas eller mördas för att de anses ha skadat sina familjers ”heder”. Flickor könsstympas. Kvinnor utsätts för sexuella trakasserier på arbetsplatser eller skolor och utsätts för misshandel i sina egna hem. I vissa fall är våldet inte ens kriminaliserat. Många av världens länder saknar exempelvis lagstiftning mot våldtäkt inom äktenskapet och betraktar våld i hemmet som en familjeangelägenhet.

Misshandeln är en process som ofta börjar med kontrollerande beteende från mannens sida. Han kritiserar kvinnan, hindrar henne från att umgås med vänner, och kräver att hon ska anpassa sig efter hans behov. Gradvis isoleras kvinnan. Så småningom börjar mannen hota och ta till våld, och kvinnan tvingas anpassa sig ytterligare för att inte bli utsatt för mer våld. Ofta vågar hon inte lämna mannen eftersom han då hotar att döda henne eller ta deras gemensamma barn ifrån henne.

Framför allt är det invandrarkvinnor som utsätts för våld, enligt en rapport av Yakin Ertürk, sociologiprofessor och FN:s rapportör om våld mot kvinnor. En orsak till att invandrarkvinnor drabbas mest är den etniska diskrimineringen, som leder till en ökad vilja att bevara gamla traditioner.
Yakin Etürk pekar också på att termen "hedersvåld" är laddat i Sverige. Att använda begreppet heder är inte bra, anser Lars Jalmert. Det kan nästan vara lite farligt, eftersom det kan framstå som något fint, enligt honom.
- Det handlar i stället om mäns makt. Att det finns kulturella skillnader är inget konstigt. I Sverige har vi mycket våld där mannen utövar våld mot sin partner. I andra kulturer har vi hela familjer som utövar våld mot en kvinna. Men det är under inga omständigheter heder det handlar om - utan upprätthållandet av mannens makt i familjen, säger han.

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer inkluderar alla typer av våld som kan förekomma mellan närstående i såväl heterosexuella som samkönade relationer samt inom syskon- och andra familje- och släktrelationer.
Kännetecknande är att den utsatta har en nära relation till och ofta starka emotionella band till förövaren, vilket försvårar möjligheten till motstånd och uppbrott. Våldet sker vanligtvis inomhus i offrets egen bostad och ökar i allvar och intensitet ju längre relationen pågår.

Våldets omfattning

Flera omfångsundersökningar har genomförts i Sverige och i Norden, för att kartlägga främst kvinnors utsatthet för mäns våld i nära relationer. En svensk studie från 2001 visar att 28 procent av kvinnorna har erfarenheter av att en tidigare make/sambo utsatt dem för fysiskt våld. När det gäller sexuellt våld var siffran 16 procent. I Norge uppskattas mer än en fjärdedel av landets kvinnor någon gång ha utsatts för fysiskt våld av en partner. En finsk studie från 2006 visar att 43,5 procent av finska kvinnor har utsatts för fysiskt eller sexuellt våld av en man - obekant eller bekant.
Enligt Brottsförebyggande rådets statistik från 2010 polisanmäldes 27 312 fall av misshandel av kvinnor över 15 år och i 12 422 av fallen var kvinnan i en nära relation med förövaren. Dessutom anmäldes 2 501 fall av grov kvinnofridskränkning. En stor andel våldsutsatta anmäler dock aldrig de övergrepp som de utsatts för i den nära relationen, vilket innebär att mörkertalet är stort. Omkring 80 procent av våldet mot kvinnor i nära relationer kommer aldrig till polisens kännedom.

Våldets olika uttryck

Våld i nära relationer kan ta sig uttryck i form av fysiskt våld som knuffar, sparkar och slag och/eller olika former av sexuella, psykiska och materiella övergrepp. De kränkningar, försök till isolering och psykologisk nedbrytning som de psykiska övergreppen innebär upplevs av många som svårast att värja sig mot. Det sexuella våldet, vilket exempelvis kan innebära att utsättas för våldtäkt eller att tvingas utföra sexuella handlingar, är en kränkning som omgärdas av tystnad och tabu. Parallellt med dessa olika former av våld förekommer även hot mot den utsatta själv eller andra närstående samt attacker mot barn och eventuella husdjur.

Våldets syfte

Oavsett uttryck så är syftet med våldet detsamma: att etablera och utöva makt och kontroll genom att skada och skrämma. Våld i nära relationer utmärker sig från andra former av övergrepp då det ofta utövas under en längre period (men kan även ske vid ett enskilt våldstillfälle) och tenderar att öka i intensitet med tiden. Detta kan leda till att våldet mer och mer blir ett både förväntat och till viss del accepterat inslag i den utsattas vardag.

Tvångsäktenskap och arrangerade äktenskap

I feministisk forskning betraktas tvångsäktenskap och arrangerade äktenskap som del av en patriarkal maktordning inom vilken kvinnor/flickor samt hbt-personer generellt sett är mest utsatta. Studier från flera europeiska länder visar att konflikter vid ingående av äktenskap ofta är bakgrunden till hedersrelaterat våld.
I den politiska debatten har tvångsäktenskap främst diskuterats inom ramen för jämställdhets-, ungdoms- och migrationsfrågor. Tvångsäktenskap framställs dessutom ofta som en religiös eller kulturell praktik som förekommer främst i muslimska länder. Forskningen visar dock att tvångsäktenskap förekommer i flera andra minoritetsgrupper och i alla religioner. Även om förekomsten av tvångsäktenskap inte följer strikta etniska eller nationella gränser är det mest vanligt i Nordafrika, Mellanöstern, södra Asien och Sydostasien.

Särskild utsatthet

I takt med att mäns våld mot kvinnor har uppmärksammats alltmer så har kunskapen om vissa gruppers "särskilda" utsatthet för våld ökat.
De grupper som ofta lyfts fram som särskilt utsatta, och för vilka man har identifierat specifika behov, är hbt-personer, kvinnor som har missbruksproblem, kvinnor som lever med funktionsnedsättning, kvinnor med utländsk bakgrund och kvinnor i prostitution.

Jämställdhet

Mäns fysiska, sexuella och psykiska våld mot kvinnor utgör ett allvarligt hinder för jämställdhet och kvinnors fulla åtnjutande av mänskliga rättigheter. Förutom att skydda och bistå de som utsätts måste samhället konfrontera de bakomliggande värderingar och attityder som bidrar till våldsutövandet. Sveriges åtaganden inom ramen för FN:s och Europarådets arbete är en viktig utgångspunkt för regeringens insatser.
Insatserna för att bekämpa mäns våld mot kvinnor måste göras utifrån ett rättsligt, socialt, ekonomiskt och hälsorelaterat perspektiv, samt inte minst ur ett jämställdhetsperspektiv.

Verklig berättelse


llo.jpg
Anna Videll var överlycklig. Hon och Janne hade varit ett par i tio månader. Nu flyttade han in i hennes tvårummare. De skulle leva sitt liv tillsammans och hon hade aldrig varit så förälskad tidigare. Några månader senare small det. Det var första gången i hennes liv som hon blev slagen. Det var så förnedrande. Men han var ju full, det var nog därför. Därefter blev slagen och sparkarna en del av vardagen. Gravid i fjärde månaden blev hon slagen så svårt i magen att fostret dog.
- Jag borde ha hatat Janne, men det bisarra är att jag i den stunden önskade att han varit där och tröstat mig.
Två veckor senare försökte han strypa henne med en telefonsladd. Misshandeln fortsatte i tre år innan hon klarade att lämna honom.

När mörkret faller

mrker_187419848.jpg
I filmen När mörkret faller får man följa två familjer där våld tas till mot kvinnor.
I den första familjen så är det en svensk familj, ett gift par med två barn. Mannen i huset slår sin fru. Barnen vet om detta, och sonen börjar tro att det pappan gör är rätt, det är mamma som gör fel. Hur som helst så har detta par levt ihop i 10 år. Systern till frun i huset blir så sur då och hon inte bara lämnar ’’den där skitstöveln’’. Hon förklarar då att det inte är så lätt, det är inte bara att lämna. Men några veckor senare slår mannen henne i huvudet så hårt att hon börjar blöda. Hon ringer polisen och dem griper mannen. Några dagar senare är mannen lös igen. Kvinnan bestämmer sig för att gå ut i TV om våld mot kvinnor. Detta blir ett stort ståhoj om, och helt plötsligt är alla mot henne och står på mannens sida. Hon lyckas få det hon helat få sagt i TV, och hennes son säger ’’Jag är glad att du berättade om det där i TV, för nu vet jag att jag inte behöver slå min fru i framtiden.’’.
Den andra familjen är utländsk. I denna familj handlar det om heder. Sprider man skamm över familjen så måste man bort. I denna familj så misstänker man att en av döttrarna träffar en kille. Hon är en hora. Och är dottern en hora så är mamman en hora. Men om dottern försvinner och aldrig funnits så är helt enkelt inte mamman någon hora längre. Allt som allt så tvingar dem dottern ta sitt liv.

Källförteckning

Film - När mörkret faller
http://www.regeringen.se/sb/d/3208
http://www.roks.se/mans-vald-mot-kvinnor
http://www.sydsvenskan.se/sverige/vald-mot-kvinnor-stort-problem/
http://www.nck.uu.se/Kunskapscentrum/Kunskapsbanken/amnen/Hedersrelaterat_vald_och_fortryck/
http://www.nck.uu.se/Kunskapscentrum/Kunskapsbanken/amnen/Hedersrelaterat_vald_och_fortryck/Tvangsaktenskap_och_arrangerade_aktenskap+-+Kunskapsbankens+%C3%A4mnesguide/
http://www.nck.uu.se/Kunskapscentrum/Kunskapsbanken/amnen/Sarskilt_utsatta_grupper2/
http://www.nck.uu.se/Kunskapscentrum/Kunskapsbanken/amnen/Vald_i_nara_relationer/