456.png


Individuellt
Alla reagerar olika på ångest, och därför är också ångesten alltid individuell. Ångesten påverkar hur du mår psykiskt, men förutom det så tar den ofta kroppsliga uttryck. Vanliga tecken på kroppsliga tecken av ångest kan vara svettningar, hjärtklappningar, klump i halsen, spända muskler, illamående, yrsel, andnöd etc.

789.png

Ångest drabbas alla av, dock i olika grad. Det vanligaste är att man får ångest under barndomen eller under tonåren, då man lider av mest krav och bekymmer. Ångest får vi när vi är rädda, oroliga, stressade etc. Det finns alltså väldigt många olika faktorer som gör att vi får ångest, faktorer som är helt omöjliga att undvika i dagens samhälle. Ångesten dyker alltså upp lite då och då under våra liv, till exempel om någon dör, en olycka, skolan, skilsmässa, vardagliga krav etc. Även om det är jobbigt finns det en omedelbar orsak till varför du mår dåligt. Men ångest kan också finnas utan att det finns något som det uppenbart beror på.

Bilder på hur ångest kan ses:

external image %C3%A5ngest_serie.jpg
Ibland vill man helt enkelt bara slippa ha ångest, slippa göra det som ger en ångest. Man vad gör man? Uppgifter måste utföras hur gärna man än skulle vela slippa.

external image arne_83673076.gif
Ånger. Kanske dagen efter en fest. Hur full var jag egentligen? Vad gjorde jag? Vad sa jag? etc. Och sen börjar minnesluckorna klarna, och du minns...

external image katastroftankande_120500781.jpg
När livet bara känns sådär helt perfekt så vet vi att något dåligt snart kommer hända. En hel dag, kanske en hel vecka till och med, utan bekymmer? Nej, precis! Det där dåliga lurar alltid i något hörn.

Viktigt alarmsystem
Ångesten är en utan våra viktigaste alarmsystem i kroppen. Systemet behövs för att du ska reagera vid hot eller fara. När detta alarm slås på aktiveras flera försvarsreaktioner och beredskapen i kroppen höjs. Hjärtat börjar slå snabbare, musklerna spänns och adrenalin släpps ut i kroppen.
Det är det automatiska nervsystemet som styr alarmreaktionen, alltså den del av nervsystemet som inte går att kontrollera över med viljan. Efter en stund så försvinner den akuta ångestreaktionen. Vid vissa ångestsjukdomar så behövs inget hot eller något annat för att alarmsystemet ska sättas igång, deras system är alltså överkänsligt. Detta kan behandlas med medicinering och särskilda psykologiska metoder.

Sjukligt fenomen?
Ångest är en del av vardagslivet, men det kan även vara ett sjukligt fenomen. Det finns ingen klar gräns mellan vad som är vanlig eller sjuklig ångest. Känslor av spänning, oro, ängslan, panik och skräck kan flyta ihop.
Ångestsjukdom kallas det bara om det hindrar det dagliga livet. Några exempel på ångestsjukdomar är:
  • Specifik fobi - en rädsla för något särskilt, till exempel spindlar.
  • Paniksyndrom - plötsliga ångestatacker.
  • Generaliserat ångestsyndrom - kännetecknas av ständig oro.
  • Tvångsyndrom - obehagliga tvångshandlingar och tvångstankar.
  • Social fobi - rädd för att stå i centrum, göra bort sig eller helt enkelt vara bland människor.
  • Posttraumatiska stressyndrom - kan vara följden av svåra livshändelser.
Hur botar man ångest?
För ungefär 20-30 år sedan botade man sig själv genom att dricka alkohol, det resulterade i att allt fler utvecklade ett alkoholproblem och sjukdomen blev allt värre.
Om man lider av ångest/ångestsjukdom så kan man göra egenvård, man behöver alltså inte alltid specialvård (såklart så behövs det vid svårare fall). Detta gör du enkelt genom att skaffa dig kunskap om din ångest, respektera och reflektera över dina känslor, berätta om din ångest för någon du har förtroende till, undvik negativ stress, sov ordentligt, öva dig på att slappna av för att sen kunna kontrollera över din ångest bättre, rör på dig, undvik alkohol, dra ner på koffein och nikotin etc.
Men behöver du hjälp för att bota din ångest så kan du gå till psykologer, få kognitiv beteendeterapi, få meduciner etc.

123.png